Förklaringar

Räntefonder handlar med ett antal olika värdepapper

Räntefonder handlar mestadels med obligationer och statsskuldväxlar. Obligationer ges ut av större företag och banker. Statsskuldväxlar ges ut av Svenska staten genom Riksgäldskontoret.

 

Investerarna (köpare av obligationer) utgörs främst av försäkringsbolag, banker, AP-fonderna, andra institutionella investerare och större företag. Utländska aktörer spelar en viktig roll, både som långsiktiga innehavare och som aktiva deltagare. Alltså alla typer olika räntefonder. 

 

Efter att de har getts ut av företagen och staten (kallas för primärmarknaden) handlas de på andrahandsmarknaden som drivs av banker. På denna andrahandsmarknad kan värdet förändas både upp och ner, detta är en av riskerna i din räntefond. Räntefonden kan köpa värdepapperen både när företagen ger ut värdepapper alltså direkt av företaget eller staten som utger obligationen (genom primärmarknaden) och på andrahandsmarknaden av en insvesterare/sparare som ägde obligationen förrut.

 

Handeln på andrahandsmarknaden med statsobligationer sker till stor del på telefon även om det förekommer viss handel i elektroniska handelssystem. Det finns också två typer av handel på andrahandsmarknaden, dessa "typer" är indelat i vilken typ av kund man är. Den handel som sker mellan "market-makers" nämns ofta med begreppet "interbankhandel" (oftast banker som sköter räntemarknaden och garanterar att det finns en andrahandsmarknad), medan handeln mot andra kunder, t.ex. försäkringsbolag och större företag, faller in under begreppet kundhandel. All handel som marknadsgaranten genomför sker mot marknadsgarantens egen bok, dvs. inga transaktioner sker i kommission.

 

En statsskuldväxel är som ett kortfristigt lån till Svenska staten. Med andra ord staten lånar pengar av investerare (exempelvis din räntefond). Löptiden är normalt upp till ett år (kort räntepapper). Nya statsskuldväxlar ges ofta ut genom en auktion hos Riksgälden.

 

En obligation är som ett lån till ett större företag, bank, kommun eller staten. Löptiden på en obligation är oftast över 1 år. Obligationer kan vara av flera olika typer såsom graf.jpgbostadsobligation, premieobligation och obligationer från större företag. Premieobligationer ingår normalt sett inte i en räntefonds värdepapper.

 

Man kan också dela in obligationer i två olika kategorier, kupongobligation och nollkupongare. En kupongobligation innehåller två typer av betalningsflöden. Innehavaren (räntefonden) erhåller en fast årlig nominell avkastning (räntan eller kupongen) och återbetalningen av det nominella beloppet på obligationens förfallodag. En nollkupongare löper utan årlig betalning vilket betyder att den köps till underkurs och avkastningen (räntan) består i skillnaden mellan det nominella beloppet som återbetalas på förfallodagen och det värde den köptes för.

 

En bostadsobligation och en säkerställd obligation är som ett lån till ett bostadsinstitut som exempel Swedbank Hypotek, SEB Bolån, Stadshypotek och Nordea Hypotek som alla är bankägda och SBAB som ägs av svenska staten. En bostadsobligation och säkerställda obligationer har bankens utgivna lån till sina kunder som säkerhet. Genom att ge ut en obligation finansierar bankerna sin långa utlåning till bostäder. Pengarna går alltså runt i en cirkel. Du sparar pengar i en räntefond, räntefonden lånar ut pengarna till bostadsinstitutet och bostadsinstitutet lånar ut pengar till dig och mig som vill köpa en fastighet.

Varför ger staten, banker och företag ut obligationer?

Att get ut obligationer är ett av de billigaste sätt att "låna" pengar (finansiera) till den dagliga verksamheten. Obligationsmarknaden erbjuder utgivarna billigare finansiering jämfört med ett vanligt lån från en bank därför att investerarna (de som lånar ut pengarna) är flera och risken sprids. Ett vanligt lån ges oftast ut av en eller ett fåtal långivare. Risken är därför mycket högre och högre ersättning (ränta) krävs.

 

Reporäntan sätts av Riksbanken och styr med stor grad marknadsräntorna (räntorna som vi

riksbanken2.gif

får på sparkontona, lånen och räntepapperen som handlas mellan bankerna).

 

 

 

 


 

Ovan hittar du en ordlista med de vanligaste orden som experterna använder


 
stäng