En kapitalskyddad placering är ett sätta att försöka få lite bättre avkastning än sparkontot och ändå säkra sitt kapital (och göra så att banken tjänar mer pengar...). Men hur fungerar det egentligen? Jo investeringen skyddar ditt nominella belopp men garanterar inte någon avkastning, du skulle faktiskt kunna komma till förfallodagen (2-5år) och få ut bara ditt nominella belopp men ingen ränta för perioen. Det positiva är att, om, investeringen har gått åt rätt håll kan du ha fått bra ränta på dina pengar. Fyra viktiga saker att komma ihåg med dessa placeringar är 1) avgifterna och överkursen 2) vad placeras i korgen för att ge högre avkastning (alltså vad är hävstångseffekten)? 3) vem garanterar kapitalet? 4) Risken att bli utan ränta för hela investeringsperioden. Avgifterna kan vara höga om man jämför med en traditionell räntefond och gömda i en "överkurs" som du betalar. Hävstången kan vara derivat eller någon annan form av investering med högre risk. Är du säker på att den som garanterar ditt kapital är en säker placering?! Bear Sterns är till exempel en garant för denna typen av produkter.

Läs mer om riskerna och hur räntefonderna påverkas av ekonomin under "grunderna".

Di.se: 18 Mars 2008, Svenska sparare nära Bear Sterns-smäll  Läs artikel

En debatt som bankrådgivaren inte gillar speciellt mycket är att prata om de verkliga riskerna i räntefonder. Att sparpengarna kan minska i en räntefond nämns inte ofta...  En sparare som inte har intresse eller kunskap om räntefonder tror oftast att man inte kan förlora pengar i räntefonder.  Sparande innebär alltid risker och detta är ingen skillnad i räntefonder trots att riskerna är oftas lägre än andra sparformer. Störst risk har du i långa räntefonder och räntefonder som handlas andra valutor är svenska kronor och inte valutasäkrar sitt innehåll. De långa räntefonderna's värdeutveckling påverkas mycket av det allmänna ekonomiska läget och riksbankens ränta (repo räntan). Går räntan upp går oftast värdet på din långa räntefond ner. Har du frågat din bankrådgivare om riskerna i räntefonder? Frågar din bankrådgivare dig om de saker som är viktiga för dig (viktigt för dig)?

Läs mer om riskerna och hur räntefonderna påverkas av ekonomin under "viktigt för dig" och "grunderna".

Det har varit en het debatt om fondavgifter den senaste tiden och speciellt efter att börsen har gått ner i värde. Det är sant att fondavgifterna varierar stort mellan fondförvaltarna och än svårare när de redovisas på olika vis. Vissa fondförvaltare säger officiellt att de tar ut en årlig avgift av X men i det småstilta kan en ytterligare avgift komma om uttaget sker inom 1 år - totalt vilseledande.

När det gäller räntefonder är avgifter vid insättning och uttag sällsynta men de finns så se upp för detta om du tänkt att göra en kortsiktig placering. En kort räntefond med insättnings- eller uttagsavgift är självklart något man ska försöka undvika eftersom avkastningen på dessa fonder varierar i mindre grad än lång räntefonder. Årsavgiften varierar normalt sett mellan 0,10% och 0,95% för en räntefond. De ska förstås jämföras med avkastning av fonden och det index som fonden jämförs med men är dessa nivåer höga? Genererar en räntefond med avgifter i den högre änden bättre avkastning? En sak är klar, gapet mellan lägsta och högsta avgifterna i korta räntefonder är stort. Vad beror denna skillnad på? Schysta kontor på en dyr adress eller bra förvaltare? Tja, artikeln (se nedan) "Dyrast - och sämst" har antal kontor runt om i landet och lördagsöppet som en anledning till höga avgifter...

Nedan finner du länkar till några av de artiklar som den senaste tiden har behandlat fondavgifter

svt.se - Så luras du av de svenska storbankerna - 30 Januari 2008

E24.se - Dyrast - och sämst - 19 Februari 2008

E24.se - Dyr eller billig är inte avgörande - 20 Februari 2008

E24.se - Läsarna tycker att fondbolagen missköter sig - 22 Februari 2008

Di.se - Odell: Svenska fondavgifter rimliga - 7 Mars 2008